Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Nordsjön’ Category

Pågrund av ändrade förhållanden och en helsikes massa motvind har det goda skeppet Delphin nu förvandlats till kanalbåt. Nu är det Barcelona som gäller till vintern istället… Och det gråter vi inte för. Går in här i Dunkerque och nu väntar Paris, en 4,5 km lång tunnel (utan ljus) och flera hundra slussar (har inte räknat dem ännu…) Sanna är hemma och jobbar och ny besättningsman kommer inte förrän om drygt en vecka. Man lär vara rätt less på slussar till dess… Efter en vecka här i Dunkerque hoppas jag komma iväg i morgon eller på tisdag. Ska bli skönt att få förflytta sig igen.

IMG_3359

Annonser

Read Full Post »

Skriver detta på väg från Norderney med holländska Lauwersoog som mål. Vi lämnade hamnen strax innan klockan sju för att ligga lite på plus över Schluchter – en av två bojade leder ut från Norderney. Det gäller verkligen att följa bojarna. Att förlita sig på ett sjökort, hur nytt den än är rekommenderas inte. Enligt en kille i hamnen rättas sjökorten under vintern medan bojarna sätts ut under våren.

Det blev en tämligen gropig färd med vind och ström i ryggen, och stundtals gjorde vi åtta knop över grund. Klockan är nu halv nio och vi seglar för bara genua med 5 – 6 knops fart. Solen värmer gott i ryggen och utsikten bjuder på ett härligt blått hav. En liten paus bara – måste maka över genuan på styrbordssida… så då var det fixat.

Sanna har precis gått och lagt sig då hon tyvärr mådde lite illa efter färden genom Schluchter. Hon kämpar på, det är förstås inte så kul för henne, men jag är glad över att hon står ut. Det är också synd att en seglats som jag upplever som helt underbar ska vara en plåga för henne.

Det här med att upprätthålla en blogg samtidigt som man är ute på långsegling är egentligen helt idiotiskt. Som att man har tid med det?

I dag (28/6) har vi varit i väg i två veckor och det är först nu som jag har tid att skriva. Och det är för hand ute i sittbrunnen. Vem vet när jag har tid att skriva in det på datorn så jag kan lägga upp det på bloggen? (det tog ytterligare 21 dagar)

Efter en segling som den vi gör nu på 12 – 14 timmar är det knappast tangentbordet som lockar när man kommer i hamn. En öl och en whisky ligger högre upp på önskelistan.

Tid för att skriva har man alltså allt för sällan. Detta betyder dock inte att det inte finns något att skriva om, snarare tvärtom. Det händer hela tiden något med båten, med omgivningen, med en själv.

Jag skulle kunna skriva spaltmeter om förberedelserna innan avfärd. Då tid lånades från sömnkontot och man inte ens hade tid att säga hejdå till alla man önskade. Och då var ändå inte allt meck med båten färdigt. Jag skulle också kunna skriva om en fantastisk bidevindssegling för styrbords halsar ner mot Smålandsfarvattnet söder om Själland, om första motorstrulet ett par timmar innan kvällning i Bögeströmmen och en stillsam natt vid en boj utanför Vordingborg.

Vi hade tänkt segla hela vägen ner till Kielkanalen i ett sträck. Det var delvis därför vi hade med gasten Magnus ombord. En pinande västvind skrinlade dock dessa planer. Lite bekväm måste väl även en segling få vara?

Skrivstoft finns även att hämta i följande dags kryss upp mot nästa natts vila på Vejrö; en nästan skrämmande tillrättalagd turistö med en hutlöst dyr marina. Dock utan hamnkapten så ännu en gratisnatt.

Det finns också att skriva om en fortsatt bidevindsegling ner mot Tyskland med en sjösjukare Sanna än vanligt och en glad Magnus och en glad Ralph ombord. Inte varje dag man gör 70 nm på 12 timmar.

Nästa kapitel skulle kunna handla om Holtenau där hela kvarter flaggade med upp-och-ner-vända holländska flaggor och där man gick in i en sluss för första gången. Här skulle man också kunna skriva om en trevlig passage på Kielkanalen där man funderade både en och två gånger om de där röda ljusen vid trånga passager även gäller små Ballader på tre ton eller bara fartyg på si så där några tusen ton. Viktskillnaden gör dock att man hellre undviker närkontakt än utmanar ödet.

Natten i Rendsburg skulle det inte vara så mycket mer att skriva om än att det var en trevlig hamn med en restaurang vars kycklinggryta var fantastisk. Om det inte vore för den familj från Stockholm som kom in strax efter oss. Drömmen om långfärder med egen båt är fantastisk och underbar, men också skör. Familjen bar på denna dröm och drog söderut förra sommaren. Väl framme i Brunsbüttel – slutet av Kielkanalen – skar deras motor. De beslutade sig för att lämna båten där och låta installera en ny motor över vintern, för att fortsätta sin färd denna sommar. När de så återvände för några dagar sedan visade det sig att någon förstört deras rigg. Familjen är nu på väg hem till Stockholm efter att ha satsat två år på sin dröm – sin mardröm.

Känslor kanske man också ska skriva om. Känslan av att ligga bakom en mur i Brunsbüttel och vänta på rätt vind, om tristessen som dock avbryts av ett glatt midsommarfirande och trevliga möten med besättningar på andra långfärdsbåtar. Om glädjen när man väl slussas ut för en simpel tre timmars färd i motvind till nästa hamn. Om bekymret då motorn lägger av mitt i en starkt trafikerad farled. Om lättnaden då ett snabbt utrullat försegel enkelt tar oss ur farleden. Om tryggheten när sjökortet ger 4,5 meters djup under kölen. Om slaget i magen när kölen stöter emot sandbanken. Om alla tankar på en krossad dröm när man ropar upp sjöräddningen på VHF:en. Om den naiva rädslan när man ser den brytande vågen rusa in från sidan och man tror att hela båten ska välta. Om hur man gör sig beredd på att bli blöt. Om lyckan när sjöräddningen väl når fram. Om hur seglarens självförtroende fått sig en rak höger. Men också om nytänt hopp när man väl ligger tryggt i hamn igen.

Hade inte tid stulits av två dagars motormeck i Cuxhaven hade det kanske funnits tid att skriva om en skön segling i halvvind upp till Helgoland i syfte att ge såväl terapi som bekräftelse på om båten läcker efter grundstötningen eller inte. Även om många nog finner det mer intressant att en liter Absolut vodka kostar 75 kronor och en liter Grants kostar 80 kronor på den röda klippön.

Kanske – om man planlagt bättre – hade man haft tid att skriva om balansakten mellan sanddynerna i stark akterlig vind, mot ebb, genom Dovetief in mot Norderney. Där bojarna står på rad och tidvattnet lätt sätter en ur kurs om man inte är alert. Om hur kämpigt de sista sjömilen blir i stark motvind och motström och om kullerbyttan hjärtat gör när det visar sig att man bara har knappa 20 cm under kölen när man så småningom rusar in genom hamninloppet.

Om man låg i en hängmatta vid en sommarstuga i en skog hade man kanske haft tid att skriva om allt detta. Det har man inte när man seglar. Då får man nöja sig med att uppleva det.

Read Full Post »

090628 Lämnade Norderney tio i sju på morgonen för att gå med tidvattnet ut. Fick åtta knop på tomgång utanför hamn! På vägen mellan Norderney och holländska Lauwersoog funderade Delphin på om den skulle leka gungbräda eller surfingbräda. Den hade svårt att bestämma sig så den testade en kombination större delen av den dryga sju timmar långa länsen fram till den bojade farleden in mot Lauwersoog. Farleden var betydligt bredare här än den som ledde in mot Norderney – dock utan att ha ett enda rätt i sjökortet. Åtminstone inte den första timmen som gick över rotlösa sandbankar. Motström och motvind gjorde att sista 6,5 nm tog två och en halv timme att avverka. Vi kom fram till den större yttre hamnen en kvart innan slussen stängde och lyckades slinka in i Lauwersmeer där vi nu ligger skönt och tryggt i ”insjöhamnen” Noordergat. Nu väntar kanaler ner mot Amsterdam.

Drygt 52 nm avverkade på 11,5 timmar.

Read Full Post »